Sandgjutet
Alla serieproducerade block är sandgjutna i järngjutgods. Huvuddelen av de 25 miljoner block (7 miljoner 239 CID i USA) som tillverkades hade cylinderloppen borrade direkt i gjutgodset.
Men det finns en del block, som hade cylinderfoder (part no. 6055) originalmonterade från fabriken. Exempelvis 1939 -48 års 239 CID (90/100 hp) för Mercury och truck. Motorn var avsedd för “commercial cars”. Det är troligt att det var för att underlätta framtida renoveringar, som man satte i utbytbara cylinderfoder. Det är möjligt att det även under andra tillverkningsår levererades motorer med originalmonterade cylinderfoder. Men, vi saknar tyvärr uppgifter om detta.
Red´s Headers & Early Ford Speed Equipment, Thousands Palms, California wrote (Jan/Feb 2002) this about SLEEVING.
Many of our blocks came from Ford with thin sleeves installed. These were flanged on the top, with the flange fitting into a counter-bored relief in the deck of the block. When these sleeves are removed, the resulting bore is plus .0825″. Some piston manufacturers, in addition to Ford, offered pistons at this oversize. Piston rings were available in this oversize also. This allowed a person to do a reasonably easy ”overhaul” in the field. Sometimes literally, I suspect.
Offset principen
I en motor – vilken som helst – kan man fördela belastningar på lager och ytor genom asymmetriska placeringar av axlar och lager. Man undviker då sammanlagrade vibrationer och resonansfenomen. Man kan då även få mer effekt ur motorn. Det här hade Ford Motor Company bra kunskaper om och använde den i sin V8.
På en tecknad bild på sidan 60 i Ford Service Bulletin från 15 februari 1939 som visar 95 hp motorn kan man i detalj se hur motorn är uppbyggd och hur olika delar är förskjutna relativt varandra. Motordelarnas sidoförskjutning relativt en tänkt lodlinje genom vevaxelns centrum:
Höger cylinderrad | 45 grader |
Vänster cylinderrad | 45 grader |
Höger rad av ventiler | 49,36 grader |
Vänster rad av ventiler | 52,09 grader |
Kamaxeln till höger | 0,0242 tum (0,61mm) |
Kolvbultarnas offset rel. kolvcentrum | 0,168 tum (4,26 mm) |
Vinkeln mellan ventilraderna minskade 1946 (239,4 CID) från 101,45 grader till 100 grader.
Engelska = offset. Svenska = sidoförskjuten. Franska = desaxe.
En liten grej
I utblåsningsportarna som är gemensam för cylinder 2- 3 och 6 – 7 sitter det en trekantig vinge (exhaust baffle) som har till uppgift att hjälpa till att leda ut avgaserna från cylindrarna. Ska du använda originalgrenrören och vingen är i dåligt skick så sätt i nya. Använder du ”moderna” headers så är det troligt att vingen inte gör någon nytta alls.
Vevhusventilation
1935 var första året med vevhusventilation. En trekantig passage i blocket från vevhuset vid sidan av det främre ramlagret släppt ut gaserna från vevhuset. Det fanns också en gjuten kant runt hålet där stötstången till bränslepumpen kommer upp. Ventilationsröret placerades baktill på motorn och är utformat som ett rör upp från lyftargalleriet och genom insuget. Locket är både ventilation och kan tas av för att fylla olja i motorn. 1949 och senare modeller har ventilationsröret längre fram på motorblocket.
Ventilsäten
De härdade sätena är ”krympta” på plats och fanns i de tidiga motorerna, men försvann 1951 för insugsventilerna och 1952 även för avgasventilerna. Det troliga är att den successiva förbättringen av kvaliteten på gjutgodset gjorde detta möjligt, utan att äventyra tillförlitlighet och driftlängd.
Blockets färg
V8 blockets färg på i USA tillverkade motorer. Uppgifterna lånade från The Jalopy Journal hemsida. Tabellen var publicerad av ”1950Effie” 2009-08-25.
Tillverkningsår |
Ford |
Mercury |
Truck |
Commercial |
1932 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1933 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1934 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1935 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1936 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1937 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1938 |
Mörkgrön |
– |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1939 |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1940 |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
Mörkgrön |
1941 |
Mörkgrön eller mörkblå |
Mörkblå |
Mörkgrön |
Mörkblå |
1942 |
Mörkgrön |
Mörkblå |
Mörkgrön eller mörkblå |
Mörkblå |
1943 – 45 |
Andra världskriget! |
|||
1946 |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
1947 |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
1948 |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
Mörkblå |
1949 |
Mörkblå |
Grön |
Mörkblå eller grön |
Djupröd |
1949 andra halvåret |
Brons |
Grön |
Brons eller grön |
Djupröd |
1950 |
Brons |
Grön |
Brons eller grön |
Djupröd |
1951 |
Brons |
Grön |
Brons eller grön |
Djupröd |
1952 |
Orange eller grön |
Orange eller grön |
Grön |
Grön |
1953 |
Orange eller grön |
Orange eller grön |
Grön |
Grön |
1954 |
Grön |
Grön |
Grön |
Grön |
Kulören som är angiven som Grön var mer turkos än grön. Brons är som mörk koppar, nästan som en gammal femöring.
Färgen på motorblocket och topparna var naturligtvis vald för att främst vara ett rostskydd, men också för att dölja smuts, vägdamm, olje- och vattenläckage och allt annat som brukar finnas som ytbeläggningen på en bruksmotor.